MDF

MDF

MDF är ett mångsidigt träbaserat skivmaterial med en slät yta och homogen uppbyggnad. Materialet lämpar sig särskilt väl för möbler, inredning och snickeriproduktion där det ställs krav på bearbetning och ytfinish.

Vad är MDF?

MDF står för Medium Density Fibreboard och är en träfiberskiva som tillverkas genom en torr process. Träråvaran bearbetas till fina fibrer som blandas med bindemedel och pressas samman under högt tryck och hög temperatur.

Resultatet är en jämn och homogen skiva med släta ytor. MDF kan sågas, borras, fräsas och profileras och lämpar sig för lackering, fanering samt beläggning med exempelvis melamin eller laminat.

Vilka egenskaper har MDF?

MDF-skivans egenskaper påverkas bland annat av skivans densitet, densitetsprofil, ytslipning, bindemedel och avsedda användningsområde.

Standard-MDF har vanligtvis en genomsnittlig densitet på omkring 700–800 kg/m³, men densiteten kan variera mellan olika produkter, tjocklekar och tillverkare.

En tät och jämn fiberstruktur ger goda förutsättningar för fräsning och profilering. Kanterna är mer absorberande än de plana ytorna och behöver därför normalt slipas och grundas noggrant före målning och lackering.

Vad används MDF till?

MDF används när man behöver ett homogent skivmaterial med slät yta och goda bearbetningsegenskaper.

Vanliga användningsområden är:

  • möbler och förvaring
  • skåpsluckor och fronter
  • inredningssnickerier
  • hyllor och bordsskivor
  • väggpaneler
  • lister och profiler
  • dörr- och fönsterkomponenter
  • butiks- och utställningsinredning

Rätt MDF-kvalitet ska alltid väljas utifrån användningsmiljö och projektets krav på exempelvis bearbetning, fukttålighet, brandegenskaper, vikt och ytfinish.

Att tänka på när du väljer MDF

Ta ställning till följande innan du väljer skiva:

  • Ska MDF-skivan användas i torr, fuktig eller utvändig miljö?
  • Ska den lackeras, faneras eller beläggas?
  • Ska skivan djupfräsas eller profileras?
  • Finns krav på brandklassificering?
  • Är låg vikt eller hög densitet viktigt?
  • Krävs särskild certifiering eller teknisk dokumentation?

Vilken MDF-skiva ska du välja?

MDF finns i flera varianter som är utvecklade för olika användningsområden:

  • MDF Standard – för möbler, inredning och generell snickeriproduktion i torra inomhusmiljöer.
  • MDF Plus – en tätare kvalitet för djupfräsning, profilering och lackering.
  • Fukttrög MDF – för miljöer där skivan kan utsättas för förhöjd luftfuktighet.
  • Brandklassad MDF – för projekt med dokumenterade krav på materialets reaktion vid brand.
  • Exteriör MDF – för särskilt krävande miljöer och utvändiga användningsområden enligt produktens anvisningar.
  • Lättvikts-MDF – när låg vikt är en viktig del av konstruktionen.
  • Genomfärgad MDF – där synliga kanter och frästa detaljer ska ingå i det färdiga uttrycket.
  • Lackgrundad MDF – med fabriksapplicerad grundyta för effektivare lackering.
  • Spårfräst MDF – för böjda och formade inredningskonstruktioner.
  • HDF – en tunnare och tätare träfiberskiva för bland annat bakstycken och komponenter.

I sortimentet finns även melaminbelagd och fanerad MDF i flera dekorer och träslag. Egenskaper, klassificeringar och användningsområden kan variera mellan artiklar. Kontrollera därför alltid informationen för den aktuella produkten.

Vad är skillnaden mellan MDF, LDF och HDF?

MDF, LDF och HDF är träfiberskivor som tillverkas enligt liknande principer. Skillnaden ligger framför allt i skivornas densitet och uppbyggnad.

LDF – Light Density Fibreboard
LDF har lägre densitet och vikt än standard-MDF. Skivan kan vara ett alternativ när låg vikt är viktig eller när materialet ska beläggas med exempelvis faner, laminat eller folie.

MDF – Medium Density Fibreboard
MDF kombinerar en homogen uppbyggnad med slät yta och goda bearbetningsegenskaper. Det gör materialet användbart inom ett stort antal möbel- och inredningsprojekt.

HDF – High Density Fibreboard
HDF har högre densitet än standard-MDF och är hård och kompakt. Materialet används bland annat till bakstycken, lådbottnar, dörrkomponenter, golvprodukter och andra tunna komponenter.

Densitetsgränser och tekniska egenskaper kan variera mellan olika produkter och tillverkare.

Vilka mått och format finns?

MDF finns i många tjocklekar och format. Vanliga tjocklekar inom svensk möbel- och inredningsindustri är bland annat 12, 16, 19 och 22 mm.

Exempel på vanligt förekommande format är:

1 220 × 2 440 mm
1 220 × 3 050 mm
1 850 × 2 440 mm
2 070 × 2 800 mm
Aktuella dimensioner, kvaliteter och format visas på respektive artikel.

Hur tillverkas MDF?

Tillverkningen börjar med att träråvaran bearbetas till flis. Flisen mjukas upp och sönderdelas till fina träfibrer som blandas med bindemedel och andra tillsatser anpassade efter vilken MDF-kvalitet som ska tillverkas.

Fiberblandningen torkas, formas till en sammanhängande matta och pressas under hög temperatur och högt tryck. Därefter kyls, slipas och kapas skivan till önskat format.

Råvarusammansättning, bindemedel, emissioner och certifieringar kan skilja sig mellan olika produkter och tillverkare.

Mottagningskontroll och förvaring

Kontrollera skivorna vid leverans och före bearbetning. Vid repor, slipskador eller andra synliga defekter ska CEOS Fritzoe kontaktas omgående och innan materialet används.

Förvara MDF-skivorna inomhus i en torr miljö, gärna vid cirka 50 procent relativ luftfuktighet. Lokalen behöver inte vara uppvärmd, men utomhuslagring är inte lämplig.

Skivorna ska lagras plant på tätt placerade, jämna träunderlägg och får inte ligga direkt mot golvet. Det minskar risken för fuktpåverkan och deformation.

MDF påverkas av förändringar i temperatur och luftfuktighet. Låt därför skivorna acklimatiseras i den miljö där de ska bearbetas, gärna under två till tre dagar före användning.

Avfallshantering

Obehandlat spill och förbrukade MDF-skivor sorteras normalt som träavfall. Belagda, målade eller på annat sätt behandlade skivor ska hanteras enligt lokala anvisningar och informationen för den aktuella produkten.

Plast- och pappersemballage sorteras separat för återvinning.