Spånskiva - kunskap

Spånskivan är vår mest sålda produkt sett till volym. Användningsområdena är många där produkten används i möbler, inredning och inte minst inom byggindustrin. Precis som namnet antyder så tillverkas den av träspån som antingen kommer från skogsråvara eller återvunnet material ex. skåpsstommar. Spånskivan har inte samma jämna och fina yta som MDF varför den alltid beläggs med dekorpapper (melamin el. folie), laminat eller faner om den används i möbler eller inredningar. 

Spånskivan uppges vara uppfunnen på 1940 talet av en tysk vid namn Max Himmelheber. Det var en utveckling till följd av brist på plywood under andra världskriget där man tog det trämaterial man kunde uppbringa, krossade det till flis, och blandade med fenolbaserat lim. Massan pressades under högt tryck och värme till en plan skiva.

Spånskivan är till stor del tillverkad enligt samma metod som MDF men den stora skillnaden är att man inte mal ner träråvaran lika fint. Spånskivan består numera av tre lager med träflis där mittenlagret är något grövre.

Mått och egenskaper

En spånskivas egenskaper skiljer sig inte lika mycket åt som olika MDF skivor gör. Densiteten ligger oftast mellan 550 - 700 kg/m3. Den stora skillnaden är att spånskivan inte lämpar sig för fräsning eller målning. Eftersom träfibrerna är grövre får man inte den fina ytan som på en MDF skiva. Kanterna är dessutom alldeles för porösa för att man skall kunna lacka dem med acceptabelt resultat. Däremot finns spånskivor i olika varianter där förutom standard fukttrög och brandklassad är de vanligaste. I byggindustrin är golvspån en mycket vanlig produkt där skivorna är profilerade med not och spont för sammanfogning. 

Spånskiva finns i mängder av olika tjocklekar, oftast mellan 8 - 38 mm. De vanligaste tjocklekarna vi använder i Sverige är 12, 16, 19 och 22 mm. Formatet bestäms av den maskinella utrustningen men vanliga standarder som efterfrågas är 1220 x 2500 mm, 1250 x 3050 mm, 1830 x 2500 mm. Dessa mått är lämpliga då vi ofta använder modulmåttet 600 mm i svensk möbel- och inredningsindustri. Ett annat mått som blir mer och mer vanligt förekommande är 2800 x 2070 mm. Det är den tyska industristandarden som nästan alla nya produktionsanläggningar tillämpar. Det utgår från pressformatet i tillverkningen som är 5600 x 2070.

Olika beläggningar

Spånskivan beläggs nästan alltid med olika dekormaterial för att få en lämplig yta och utseende. Det vanligaste är att man belägger ytan med ett dekorpapper som pressas fast under tryck. Det kallas melaminpapper som består av flera tunna lager av papper som är indränkta i melamin. När man pressar pappret på skivan under tryck och värme så limmas den fast på skivan. Den får då både en fin färg och dekor samt en yta som kan vara mönstrad med exempelvis trästruktur. Kanterna beläggs med en kantlist av ABS plast som finns i matchande utförande. 

Att belägga spånskivor med faner (ett tunt lager av äkta trä) är fortfarande populärt. Fördelen med detta är att man får en mer äkta träkänsla på den färdiga produkten. I denna process utgår man från olika träslag där man skär upp trädstammen i tunna lager som sedan fogas samman till ark. Det kallas faner och de limmas därefter på spånskivan innan den fanerad skivan putsas, lackas eller målas för att uppnå önskat resultat. 

I den storskaliga planmöbelindustrin är det mer populärt att man klär in spånskivan i en folie som har ett mönster och färg enligt önskemål. Det är en billig metod för att i stor skala producera planmöbler till låga priser. Nackdelen med folien är att den inte har samma slitstyrka som faner- eller melaminbelagda skivor. 

Tillverkningsprocessen

Spånskivor tillverkas i en processindustri och fabriken bör ligga i ett område som har mycket skogsråvara runt sig, oftast 100 km radie. Det åtgår stora mängder skogsråvara, vatten och melamin samt energi. Processen är inte mer skadlig för miljön än från vad dess elektricitet kommer från. En spånskiva innehåller antingen ny råvara eller kan man använda återvunnet material. Använder man återvunnet material är det viktigt att man först sorterar bort metall och grus innan den går i produktion.

Nedan finns en film från den Österrikiske producenten Kaindl som mycket väl beskriver tillverkningsprocessen: